läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
Behandlingsrekommendationer 2016
Diabetes typ 2
Vad bör behandlas?
Individanpassad behandling, symtomkontroll, viktigast. Behandlingsmål är att plasmaglukos hålls över
5 mmol/l, men under 15 mmol/l, HbA1c upp till 70 mmol/mol accepteras. Vid terapisvikt under peroral behandling, överväg att mäta C-peptid.
Icke farmakologisk behandling
Anpassad kost; tillräckligt med energi, 20 – 30 kcal/kg/dygn. Rökstopp.
Vilka läkemedel kan användas
Metformin
- Minska dos om eGFR < 60 ml/min och sätt ut vid eGFR < 45 ml/min
- sätt ut temporärt vid risk för intorkning
Glipizid/glimiperid(SU)
- om eGFR > 45 ml/min
- håll dosen låg
- OBS! Risk för allvarlig, långdragen hypoglykemi
Insulin
- vid otillräcklig metabol kontroll eller då metformin/SU är olämpligt
- medellångverkande NPH-insulin fungerar ofta bra i en- eller tvådos
- överväg mixinsulin om höga värden dagtid
- vid hypoglykemier minska om möjligt insulindoserna istället för att byta till insulinanaloger
- vid tillfällig topp hos opåverkad patient, ge ej kortverkande insulin
DPP4-hämmare
- ges som endostablett och kan användas även vid nedsatt njurfunktion. Dock svarar inte alla patienter på dessa preparat.
Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas?
Minskad vikt medför minskat behov av läkemedel. Försämrad njurfunktion med åldern kräver anpassning av läkemedelsdoser eller utsättning enligt ovan. Akarbos, glitazioner, GLP1-analoger och SGLT2-hämmare bör undvikas.
När/hur avsluta läkemedelsbehandling?
Vid alltför låga HbA1c-nivåer eller upprepade hypoglykemier.
Successiv nedtrappning med noga uppföljning. Om behandling sätts ut bör sockervärden även kontrolleras vid tillstånd som kan ge förhöjda värden, t ex infektioner.
Utarbetat av Regional Läkemedelsrådet i Uppsala/Örebroregionen.
Koll på läkemedel ansvarar ej för detta material men har fått tillstånd att publicera det.
Uppdaterad Oktober 2016,