LÄKEMEDELSBEHANDLING AV DE MEST SJUKA ÄLDRE
BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER 2016

Blåsdysfunktion (trängningar, tömningsproblem och läckage inkl. UVI)

Vad bör behandlas?

Nedre urinvägsbesvär hos de allra äldsta kan ha flera orsaker och påverka livskvaliteten inklusive det dagliga sociala livet. Utredning och behandling kräver ett medicinskt och omvårdnadsmässigt förhållningssätt.
Det finns olika typer av urininkontinens:

  • Trängningsinkontinens med läckage
  • Ansträngningsinkontinens
  • Funktionell inkontinens där man inte hinner till toaletten i tid på grund av fysisk och/eller mental förmåga
  • Överfull blåsa på grund av tömningssvårigheter
  • Blandinkontinens

Icke-farmakologisk behandling

Icke-farmakologisk behandling är förstahandsval, exempelvis bäckenbottenträning.
Andra åtgärder: Bostadsanpassning för att öka möjligheten att komma till toaletten. Inkontinenshjälpmedel. Uppmärksamhetsträning och toalettassistans med regelbundna toalett vanor.

Vilka läkemedel kan användas?

Kvinnor med atrofiska slemhinnor bör behandlas med lågpotenta östrogener, i första hand lokalt administrerade (estradiol, estriol)

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas?

Läkemedel med antikolinerg verkan, exempelvis tolterodin och solifenacin. Beta-3-receptorstimulerare, mirabegron kan ge hypertoni och takykardi. Få studier hos äldre.

När hur avsluta behandling?

Vid utebliven effekt. När biverkningar överväger nyttan.

Prostatahyperplasi

Vad bör behandlas?

Symtom relaterade till avflödeshinder.

Icke-farmakologisk behandling

Transuretral prostataresektion (TURP). KAD, bör om möjligt undvikas.

Vilka läkemedel kan användas?

5-alfareduktashämmare (finasterid). Vid mycket uttalade besvär kan tillägg av alfa-1-receptorblockerare (alfuzosin) övervägas. Komplikationer som yrsel och sänkt blodtryck bör beaktas hos äldre män med tanke på risken för fallolyckor. Viktigt att utvärdera behandlingen efter 6 månader.

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas?

Antidepressiva, framförallt tricykliska antidepressiva men även SSRI och SNRI, antipsykotiska läkemedel samt läkemedel innehållande efedrin exempelvis Mollipect, då dessa ökar risken för urinretention.

När hur avsluta läkemedelsbehandling?

Vid utebliven effekt och/eller när biverkningar överväger nyttan

Urinvägsinfektion

Vad bör behandlas?

Symtomgivande urinvägsinfektion. Överdiagnostik är dock vanligt och leder till onödig antibiotikaanvändning och resistensutveckling.

Icke-farmakologisk behandling

KAD kan med fördel spolas vid bakteriuri/illaluktande urin. Om påbörjad antibiotikakur rekommenderas byte av KAD efter 3 dagar. Kontroller eventuell resurin.

Vilka läkemedel kan användas?

Symtomgivande UVI utan feber:

  • Nitrofurantoin 50 mg x 3 i 6 dygn. Ska inte användas vid eGFR < 40 ml/min
  • Pivmecillinam 200 mg x 3 i 5 dygn

UVI med feber

  • Ciprofloxacin 500 mg x 2 14 dygn (män( i 7 dygn (kvinnor)

Vid nedsatt njurfunktion rekommenderas följande dos av ciprofloxacin:

  • eGFR: 30 – 60 ml/min: 250 – 500 mg x 2
  • eGFR < 30 ml/min: 250 – 600 mg x 1

Kvinnor med atrofiska slemhinnor bör behandlas med lågpotenta östrogener, i första hand lokalt administrerade (estradiol, estriol).

När hur avsluta läkemedelsbehandling?

Finns ingen evidens för äldre vad gäller långtidsbehandling med antibiotika.

Utarbetat av Regionala Läkemedelsrådet i Uppsala/Örebroregionen.
Koll på läkemedel ansvarar ej för detta material men har fått tillstånd att publicera det.

 

Uppdaterad oktober 2016