läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
Behandlingsrekommendationer 2016

Depression

Vad bör behandlas?

Kraftigt ökad förekomst vid hög ålder och sjukdom. Klinik kännetecknad av ångest, oro, kroppsliga symtom, kognitiv dysfunktion. Sömnproblem är vanligt. Kan vara biverkan av vanligt förekommande läkemedel såsom antihypertensiva, betablockerare m fl.

Icke-farmakologisk behandling

KBT, problemlösningsterapi, omvårdnadsåtgärder. Fysisk aktivitet.

Vilka läkemedel bör användas?

  • Sertralin alternativt citalopram/escitalopram
    I halverad initialdos med långsam upptrappning. Maxdos sertralin 100 mg/dygn, escitalopram 10 mg/dygn, citalopram 20 mg/dygn. Utvärdera efter fyra veckor. Vid otillfredsställande effekt preparatbyte efter tolv veckor.
  • Mirtazapin i monoterapi eller som tillägg till alla SSRI. Startdos 7,5 – 15 mg till natten, maxdos 30 mg.
  • Venlafaxin startdos 37,5 mg, ev stegvis ökning till 150 mg/dygn. OBS kan ge blodtryckshöjning.

Viktigt med uppföljning, utvärdering och kontinuitet. Vid behov av ångestdämpande ge oxazepam max
30 mg/dygn och tidsbegränsad behandling.

Vid eGFR< 30 ml/min överväg dossänkning av venlafaxin, mirtazapin.

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas?

– Kontinuerlig behandling av lugnande medel/sömnmedel utan att patienten först ordinerats antidepressiv behandling.
– Antikolinerga psykofarmaka (prometazin, hydroxizin, alimemazin, propiomazin, tri- och tetracykliska antidepressiva).
– Långverkande bensodiazepiner (diazepam, flunitrazepam, nitrazepam).

När/hur avsluta läkemedelsbehandling?

Tidigast efter 6 – 12 månader med symtomfrihet. Ofta långtidsbehandling. Planera för utsättning i god tid vid livets slutskede. Trappas ut förslagsvis i två-veckors steg.

Utarbetat av Regionala Läkemedelsrådet i Uppsala/Örebroregionen.
Koll på läkemedel ansvarar ej för detta material, men har fått tillstånd att publicera det.

 

Uppdaterad oktober 2016.