Koll_logga.png

 

 

 

  

 

 

Bakgrund & Fakta Berättelser om läkemedel Prat om läkemedelsbehandling Läkemedelsgenomgångar Ordlista Nyheter

... många äldre har fler än tio läkemedel, läkemedel som var för sig kan vara motiverade och göra nytta, men som inte alltid är anpassade till den äldre patienten och som tillsammans till och med kan vara skadliga. Arne ifrågasatte förebyggande behandling hos gamla människor och markerade att det är angeläget att undvika olämpliga läkemedel för att minska risken för biverkningar och förbättra gamla människors hälsa.

SPFs läkemedelssakkunnige Lars G Nilsson berättade om hur vanligt det är att äldre får recept på läkemedel som är olämpliga för äldre.  I genomsnitt 31,6 % av de mediciner som män och kvinnor över 80 år hämtade ut på apotek under 2010 är sådana som Socialstyrelsen anser bör undvikas hos äldre. Användningen av olämpliga läkemedel varierar stort mellan kommunerna i landet och tyder på stora skillnader i vårdkvalitet.  Rimligen bör användningen vara så låg som möjligt, enligt Lars.

PROs ombudsman Sten Boström presenterade Okloka listan, ett verktyg som utvecklats av Koll på läkemedel för att minska användningen av olämpliga läkemedel. I den Okloka listan finns viktiga frågor som du som äldre uppmanas att ställa till din läkare när nya mediciner skrivs ut, eller gamla recept förnyas.  Där finns också en länk till en blankett som kan användas för att anmäla felmedicinering till Socialstyrelsen.

Karin Söderberg från Apoteket Farmaci presenterade en ny undersökning om äldres läkemedelsbehandling. Undersökningen som genomfördes på 71 apotek runt om i landet under en vecka i maj månad bekräftade att det är vanligt att äldre får olämpliga läkemedel. Lugnande mediciner och sömnmedel, smärtstillande och urologiska mediciner var vanligast förekommande.  Mer än varannan patient hämtade inte ut sin medicin själv utan använde ombud, vilket innebär en särskild utmaning om man ska lyckas att minska användningen av olämpliga läkemedel.

I den efterföljande paneldiskussionen välkomnade Socialstyrelsens generaldirektör, Lars Erik Holm den Okloka listan. Vårdgivaren har ett tydligt ansvar för behandlingen enligt den nya patientsäkerhetslagen, men det krävs kompetensutveckling för att detta ska fungera, vilket är en viktig uppgift för vårdgivaren.  Lars Erik vill kvalitetssäkra informationen vid vårdövergångar genom ex. läkemedelsberättelser. Han vill också se över Apodos-användningen; Idag kan läkaren bara genom ett klick förnya recepten för ytterligare ett år, vilket förmodligen bidrar till problemen med olämpliga läkemedel.

Regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm är glad över att pensionärsorganisationerna driver frågan och anser att Koll på läkemedel och Okloka listan är jättebra initiativ. Eva anser att den förskrivande läkaren måste ta ett större ansvar och göra ett bättre jobb för att undvika olämpliga läkemedel.  Hon tycker också att apotekaren har en given plats i vårdteamet.  Felmedicinering innebär ett ökat lidande och stora kostnader för samhället. Eva vill utveckla de öppna jämförelserna och hitta kvalitetsindikatorer som bidrar till en bra vård och omsorg av äldre.

Margareta B Kjellin från riksdagens socialutskott (m) var också mycket positiv till Koll på läkemedels initiativ. Hon tycker att den Okloka listan är en väldigt bra bas för arbetet och är angelägen om att det pensionärsdrivna projektet fortsätter, i synnerhet eftersom det finns fler Gulli ute i landet. Läkemedelsgenomgångar är ett sätt att komma till rätta med problemen, men de behöver kompletteras med andra livsstilsåtgärder för att minska läkemedelsanvändningen.

Maj Rom från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som undersökt äldres läkemedelsbehandling i många landsting och kommuner, delade den analys som Koll på läkemedel gjort. Hon anser att det finns mycket stora brister och att vården och äldreomsorgen måste ändra beteende om man ska komma åt problemen. Hon efterlyser en bättre dialog mellan allmänläkare och specialister, vilket är en förutsättning för att de ska ta på sig helhetsansvaret för behandlingen. Hon vill också se en internetbaserad utbildning om läkemedelsbehandling hos äldre och att personalen inom vård och omsorg certifieras.

Ann Chriztine Ericsson som representerade läkemedelsindustrin anser att Koll på läkemedel  och Okloka listan är fantastiskt bra initiativ. Hon vill se ett förskrivarstöd som tydligt indikerar okloka läkemedel, för att undvika att äldre får olämpliga läkemedel, minska onödigt lidande och kostnader. Industrin vill med ytterligare kunskap, men anser att deras möjligheter att göra det idag är för begränsade.

Catharina Bråkenhielm från socialutskottet (s) anser att den Okloka listan måste spridas bland de äldre och att professionen behöver ta ett mycket större ansvar för helheten. Det handlar inte bara om läkemedel utan man måste se till den äldres hela livssituation.

Kritik mot studie

 I både DN och SvD fanns idag (20/4) annonser för att rekrytera patienter till en prövning av läkemedel mot ”ryggsmärta med utstrålning i ben”. Jag vill kommentera den övre åldergräns på 65 år som satts för patienter att ingå i studien.


Vi arbetar för att förbättra äldres läkemedelsbehandling. En av de svårigheter som vi identifierat är att många läkemedel som ordineras till äldre inte är dokumenterade för den åldersgruppen, i synnerhet inte för multimedicinerade personer. Därför uppmanar vi våra medlemmar att fråga sin läkare om det läkemedel som ordinerats är dokumenterat för den patientgrupp man tillhör. Läkarna kan sannolikt inte svara på den frågan, men de kan trycka på företagen att sådan dokumentation kommer fram.

 

”Ryggsmärta med utstrålning i ben” drabbar sannolikt fler äldre än yngre, och därmed en högre andel av de som är äldre än 65 år. Eftersom extrapolering från en yngre till en äldre åldersgrupp är vansklig bör prövningar av läkemedel som kan ordineras till äldre, inkludera betydligt äldre personer än 65 år. Många av våra medlemmar kommer säkert att ställa frågor om dokumentationen.

 

Lars Nilsson

Professor em.

Läkemedelssakkunnig

Sveriges Pensionärsförbund

Svar från Björn Bragée, ansvarig för studien:

Helt enig, och det är faktiskt inte vi utan myndigheterna som satt denna begränsning, troligen utifrån de data som finns i fas1 studierna. Ansökan var inte så begränsad. VI har talat med ”convergence” som läkemedelsföretaget heter, och de håller på med underlag för att söka vidga ramarna.  Vi har haft studier tidigare med generösare gränser, så det är jobbigt  även för oss, jag arbetar ju mycket med äldre patienter, och är själv faktiskt i aktuell ålder, men vi kan ju inte frångå etik-kommitteer och LMV i en tidig fas2 studie, som du förstår. Just detta läkemedel, en na-kanalhämmare kommer säkert att prövas också för äldre, åtminstone om våra idéer slår igenom. 

 

Jag är tacksam och glad att du reagerade, och vi arbetar målmedvetet för att locka också äldre att delta i de studier där detta är möjligt, genom att alltid tillskriva våra egna äldre, och ordna lokaler och tider så att det passar för deltagande, och genom åren har det gått mycket bra. Närmast kommer vi ha en studie kring postherpetisk smärta, där vi förväntar oss en hög andel av ”pensionärer”, åtminstone om vi utgår från sådana studier vi haft tidigare. Jag skall besöka er sajt, men just idag kan jag bara konstatera att behovet av nya läkemedel och studier kring kronisk smärta också visar sig i patienternas brev och intresseförfrågningar, mer än 200 stycken har inkommit på två timmar.

Med vänlig hälsning

Dr Björn Bragée

Spec i  smärtlindring

Coordinating  investigator i studie

 Koll_loggos_fot.jpg

PRO

Sten Boström, Pensionärernas Riksorganisation, PRO Box 3274, 103 65 Stockholm, Telefon: 08-701 67 15 mobil 073-330 60 72, e-post: sten.bostrom@pro.se

SPF

Lars Nilsson, Sveriges Pensionärförbund, Box 225 74, 104 22 Stockholm, Telefon: 08-778 2237, e-post: lars.nilsson@spfpension.se