Läkemedelsbiverkningar en valfråga?

Socialministern och partiledaren Göran Hägglund (KD) vill starta eget försöksprojekt i höst

Frågan om felmedicinering har fastnat i sjukvårdens segdragna it-kaos som kostat miljarder och som pågått i årtionden. Effekten är ett virrvarr av olika lösningar på olika sjukhus och landsting som är svåra att samordna.

Fortfarande finns därför inga systematiska datoriserade uppgifter om våra sjukjournaler eller om vilka läkemedel som den enskilda människan – patienten – äter; den självklara utgångspunkten för att kunna ge en säker och adekvat läkemedelsbehandling.

Det är här som KD och socialminister Göran Hägglund nu vill sätta ned foten och göra ”bättre läkemedelsanvändning” till en valfråga för partiet. Det första utspelet om satsningen på äldrevården kom i hans tal i Almedalen.

–Vi är trötta på alla förseningar. Nu måste något ske, säger Göran Hägglunds statssekreterare Karin Johansson till SvD.

Det departementet har bestämt är synnerligen ovanligt. Så snabbt som möjligt i höst ska nämligen socialdepartementet sätta igång ett större projekt på fyra akutmottagningar i landet. Syftet är testa ett system för att hjälpa läkarna i hanteringen av läkemedel till exempel när nya mediciner ska skrivas ut som kallas förskrivarstöd.

Det är ett datorprogram för läkemedelsanvändning med uppgifter till exempel om effekter av olika läkemedel, interaktioner som kan ge biverkningar, nödvändiga provtagningar och viktiga varningssignaler. Dessa data ska finnas lättillgängliga i datorn för behandlande läkare.

I KD-utspelet ska nu ett sådant program kallat EES (Elektroniskt expertstöd) användas. Det har tagits fram inom och bekostats av det då statliga företaget Apoteket för att hjälpa apotekspersonal, alltså inte inom sjukvården.

Problemet är nämligen att inom sjukvården utvecklas sedan 2003 ett liknande projekt kallat SIL (Svensk informationsdatabas för läkemedel), ett gemensamt åtagande för alla landsting med 250 miljoner i anslag från dem och 50 miljoner från staten.

–SIL har lovat att detta system ska vara spritt i sjukvården nu i år. Men det har inte skett. Arbetet har hela tiden försinkats, säger Karin Johansson på departementet. Det är därför vi nu lanserar Apotekets EES istället.

Utspelet väcker starka reaktioner inte minst hos SIL-ansvariga:

–EES är inte anpassat till sjukvården och har uppenbara brister, säger till exempel Göran Stiernstedt på SKL (Sveriges kommuner och landsting). Jag tror de kommer att märka att det kommer att ta tid att använda EES också.

Han menar att en lösning kanske kan bli att båda systemen används i framtiden.

Dock innehåller varken EES eller SIL någon information om enskilda patienters läkemedel, den viktigaste kunskapen. Den frågan hanteras inom det som kallas NPÖ-BIF (Nationell patientöversikt med bastjänst för informationsöverföring). Det drivs också av landstingen och bygger på apotekens statistik över läkemedelsförsäljning och är tänkt att kunna tas fram via dator på alla vårdställen i Sverige – med patientens tillstånd.

Systemet har hittills testats i Örebro landsting och har utlovats att fungera år 2012.

Fotnot: EES ägs och drivs av Apotekens Service AB som är ett statligt företag efter apoteksombildningen.

​

Utdrag från en artikel i Svenska Dagbladet den 4 augusti 2010 av Inger Atterstam

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/biverkningar-blir-valfraga_5082813.svd

​

​

FASS dröjer med varningar för biverkningar

Det kan ta upp till fem år innan en varning förs in i FASS.

Det är läkemedelsbolagen själva som skickar in de så kallade produktresuméerna och bipacksedlarna, alltså informationen om hur läkemedlet ska användas och eventuella varningar, till FASS. Detta sker halvårsvis för nya mediciner, därefter vart femte år.

Läkemedelsverket ska granska och godkänna detta material för publicering, men också hålla koll på nya rön om risker och biverkningar.

Sydsvenskan beskriver i en artikel den 28 juni hur sömnmedlet Propavan i FASS beskrivs "Används som sömnmedel vid olika former av sömnrubbningar, främst hos äldre". Samtidigt har Socialstyrelsen för två år sedan slagit fast att Propavan har så svåra biverkningar just hos äldre att den bör undvikas för denna grupp. Denna information har ännu inte nått FASS. För att läsa hela artikeln, gå till

http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/article168381/Fass-drojer-med-varningar-for-biverkningar.html

​

Socialstyrelsen uppdaterar indikationerna för äldres läkemedelsanvändning.

Syftet är att anpassa dem till dagens rekommendationer och praxis. Indikationerna kan fungera som uppföljningsinstrument och ge stöd för förbättrad kvalitet i äldres läkemedelsterapi.

​

Den 29 juni presenterade Socialstyrelsen sina uppdaterade indikationer, vilka kan laddas ner här:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-29

​

​

​

Man aviserade dessutom att Socialstyrelsen senare i år kommer att genomföra en stor undersökning för att kartlägga hur läkarna ser på sin roll vad gäller läkemedelsanvändning och vad som krävs för att de ska bli bättre på att hantera den.

​

​

Förstudie till den nya läkemedelsstrategin presenterad

Den 16 juni presenterade Socialdepartementet en förstudie till den nya läkemedelsstrategin.

​

​

Förstudien till nationell läkemedlsstrategi föreslår mål och satsningsområden. Syftet med förstudien är att utreda om och på vilket sätt frågor om läkemedel och läkemedelsanvändning kan samlas i en nationell läkemedelsstrategi. Förslaget är att den fullständiga srrategin ska vara klar vid utgången av 2010.

Fram tills dess att strategin är klar, fortsätter det redan pågående arbetet med att genomföra förslagen i handlingplanen "Effektivare läkemedelsanvändning".

​

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/15/53/8cea71fa.pdf

​

Ny patientsäkerhetslag den 1 januari 2011

Riksdagen fattade den 16 juni beslut om en nya patientsäkerhetslag från den 1 januari 2011.

​

Den nya lagen innebär bland annat följande:

- I syfte att bidra till hög patientsäkerhet får vårdgivare ett tydligt ansvar att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till en vårdskada.

- Socialstyrelsen ska i stället för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Hsan, pröva klagomål från patienter. De nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av bland annat en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att rikta kritik mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal.

- Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten ska av vårdgivaren rapporteras till Socialstyrelsen.

- Möjligheterna att föreskriva prövotid och återkalla legitimation utvidgas. I beslut om prövotid, som utgör tre år, ska det fastställas en prövotidsplan som den legitimerade ska följa.

- Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras och involveras i patientsäkerhetsarbetet.

- Apotekspersonal måste anmäla till Socialstyrelsen om det finns skäl att anta att en läkares eller tandläkares förskrivning av exempelvis narkotiska läkemedel står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.

​

​

Ny patientsäkerhetslag den 1 januari 2011?

Riksdagen fattar den 15 juni beslut om att lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område upphävs och ersätts av en ny patientsäkerhetslag.

​

Socialutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område upphävs och ersätts av en ny patientsäkerhetslag. 

​

Den nya patientsäkerhetslagen innehåller bestämmelser om att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, som bl.a innebär att utreda händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet samt att till Socialstyrelsen rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten.

​

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

​

​

Nytt förslag om läkemedelsförsäkring

Socialdepartementet föreslår (Ds2010:11) att alla läkemedel som omfattas av läkemedelsförmåner skall omfattas av en försäkring som ger ett godtagbart skydd vid personskador som kan uppkomma som följd av en användning av läkemedlet.

​

Alla läkemedel som säljs i Sverige omfattas av produktansvarslagen (1992:18). De allra flesta läkemedlen omfattas dessutom av den frivilliga läkemedelsförsäkringen som LFF Service AB administrerar. Trots det finns vissa läkemedel som inte omfattas av försäkringen.

Det föreslås därför att en förutsättning för att ett läkemedel ska omfattas av läkemedelsförmånerna ska vara att läkemedlet omfattas av en försäkring som ger ett godtagbart skydd vid personskador som kan uppkomma som följd av en användning av läkemedlet. Det föreslås att regeringen meddelar närmare föreskrifter om kravet på försäkringsskydd. Om det finns särskilda skäl, får Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på försäkringsskydd.

​

​

​

​

​

​

​

Remisstiden löper ut den 28 juni 2010. Bland remissinstanserna återfinns samtliga landsting samt Apotekens Service AB, Apoterkarsocieteten samt Sveriges Apoteksförening.

​

​

​

Stimulansbidrag till läkemedelsgenomgångar

Regeringen har fattat beslut om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att för 2010 fördela 680 miljoner kr att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre personer. Läkemedelsgenomgångar lyfts fram som ett av de prioriterade områdena för 2010. Det skriver Socialdepartementet i ett pressmeddelande från den 26 februari.

​

"Målet med stimulansbidraget på det här området är att förbättra läkemedelsanvändningen. Huvudmännen ska kunna beviljas stimulansmedel med syftet att höja kompetensen vid läkemedelsgenomgångar för äldre med flertalet komplexa sjukdomar. Stimulansmedlen kan exempelvis användas till att genomföra och utveckla såväl läkemedelsgenomgångar, läkemedelsberättelser och läkemedelsavstämningar som till utbildning av personal om äldre och läkemedel. För att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre krävs att alla delarna i läkemedelsprocessen fungerar – alltifrån ordination, administrering, uppföljning och utvärdering samt symptom, interaktioner och biverkningar som bör uppmärksammas hos den äldre personen", skriver regeringen.

​

Kravet för att få del av det statliga stimulansbidraget ska vara att kommunen och landstinget arbetar efter ett gemensamt framtaget program för systematisk uppföljning av läkemedelsanvändningen för äldre personer. Programmet ska syfta till att öka antalet genomgångar och kvaliteten på läkemedelsuppföljningen. På sikt bör detta program fastställas av landstinget och kommunen samt följas upp och utvärderas.

​

Övriga områden som prioriteras är förebyggande arbete, demensvård, rehabilitering, kost och nutrition och det sociala innehållet.

​

Vår kommentar:

Det är bra att det tydliggörs hur stimulansmedlen ska användas. Vi hoppas också på att det sker en uppföljning så att de medel som söks och betalas ut också verkligen används till läkemedelsgenom-gångar.

​

​

Läkemedelsanvändning för äldre
debatteras i Dagens Samhälle

I en debattartikel i början av 2010 skriver revisorer som har granskat läkemedelsanvändningen för äldre om hur verksamheten bedrivs på äldreboenden. Kommunerna måste i större utsträckning ta ett hälso- och sjukvårdsansvar för att uppnå en optimal läkemedelsanvändning vid äldreboenden, skriver debattörerna.

​

Både Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering har vid en rad studier konstaterat att det förekommer olämplig läkemedelsanvändning bland de äldre, i många fall vid kommuners äldreboenden.

​

Som sakkunniga till förtroendevalda revisorer i en rad kommuner och landsting har vi granskat och rapporterat om läkemedelsanvändningen vid äldreboenden (se fotnot) och kan inte annat än instämma. Till exempel använde drygt var tredje äldre regelbundet lugnande medel och sömnmedel.

​

Några frågeställningar som vi särskilt vill lyfta fram är vem som har ansvaret för läkemedelsanvänd-ningen och om årliga läkemedelsgenomgångar är en garanti för optimal läkemedelsanvändning.

​

Många kommuners reaktion på våra granskningar är att läkemedelsanvändningen vid äldreboendena är landstingets ansvar. Men att landstingets läkare står för förskrivningen av läkemedel fråntar, enligt vår mening, inte från kommunerna ansvar.

​

Som ansvarig vårdgivare har kommunerna det övergripande ansvaret för att hälso- och sjukvården i kommunen uppfyller kraven som ställs i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.

Personalens kompetensnivå på läkemedelsområdet, säkerhetstänkandet, omvårdnadstänkandet och storleken på boendet är exempel på faktorer som kan påverka förskrivningen av läkemedel till de äldre.

​

Vår erfarenhet är att även om läkaren är ansvarig så påverkas denne i sin läkemedelsförskrivning till stor del av uppfattningar från övrig vårdpersonal som har den dagliga kontakten med de äldre.

​

Vi anser därför att kommunen i större utsträckning måste ta ett hälso- och sjukvårdsansvar för att uppnå en optimal läkemedelsanvändning vid äldreboenden.

​

Årliga och individuella läkemedelsgenomgångar görs numera vid många äldreboenden för att säkerställa en optimal läkemedelsanvändning.

Men varför visar då våra granskningar på en fortsatt hög förskrivning av olika psykofarmaka i förhållande till gällande rekommendationer? Hur kommer det sig att personer kan konsumera fler än tio läkemedel samtidigt?

Det vi kan se är att ofta är varken den äldres kontaktperson eller anhöriga är med på läkemedelsgenomgångarna. Många gånger är det samma läkare som förskriver läkemedlen som utvärderar förskrivningen.

​

Vi menar att det finns ett behov av att definiera vad en läkemedelsgenomgång innebär och vad den ska åstadkomma. Vi anser även att det bör klargöras vilka personer/ kompetenser som ska medverka.

​

Genom läkemedelsavstämningar vid vårdens övergångar och genom att kontinuerligt följa och utvärdera läkemedelsanvändningen vid äldreboendena kan dialogen och team-arbetet fördjupas mellan landstingets och kommunernas vårdpersonal.

​

Kommuner såväl som landsting har ett ansvar för läkemedelsanvändningen vid äldreboenden. Båda huvudmännen har även ansvar för att utveckla styrningen och kontrollen inom området.

​

Fredrik Markstedt

Revisionskonsult

​

Jean Odgaard

Certifierad kommunal revisor

​

Jan-Erik Wuolo

Certifierad kommunal revisor

PricewaterhouseCoopers

​

Vår kommentar:

Det är också vår uppfattning som representerar PRO och SPF att debattörerna har rätt i sin kritik och att det vore bra om en tydlig definition kunde göras.

​

​

Nya mål för nätverk för Sveriges läkemedelskommittéer

Läkemedelskommittér finns i landstingen. Dessa har kontakt sinsemellan och samarbetar för att skapa en bättre läkemedelsbehandling för patienter. De har i januari 2010 fastställt nya mål för sin verksamhet.

​

Nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer har beslutat

• Inläggningar på internmedicinska och geriatriska enheter på sjukhus på grund av biverkningar har halverats (från 10-20% till 5-10%) genom personspecifik dosering utifrån arv, miljö, sjukdom och annan medicinering

• Samtliga patienter och läkare, sjuksköterskor och vårdpersonal använder oavsett tid och plats patientens gemensamma läkemedelslista över ordinerade läkemedel och som inkluderar uppgifter om förskrivningsorsak och behandlingsresultat och biverkningar.

• Samtliga patienter och läkare, sjuksköterskor och vårdpersonal har oavsett tid och plats tillgång till producentoberoende elektroniska beslutsstöd kring förskrivning.

• Patienter och läkare, sjuksköterskor och vårdpersonal har oavsett tid och plats tillgång till producentoberoende beslutsstöd och kvalitetssäkrade register med rekommendationer och råd om dosering av läkemedel till barn, äldre och njursjuka.

• Läkare och sjuksköterskor utvärderar enskilda patienters behandling med läkemedel liksom populationer av patienter med enkla, säkra och lätt tillgängliga elektroniska uppföljningssystem.

​

​

Här kan du läsa mer om målen! (dokument i pdf-format)